Den som skyndar långsamt kommer fortast fram

Min erfarenhet av de hästmänniskor jag träffar är att de alla vill sina hästar väl och att de flesta gör sitt absolut yttersta för att deras hästar ska må bra, trivas och utvecklas på alla plan.

Hästfolk i allmänhet lägger ner eoner med tid och engagemang på sina fyrfota vänner och deltar i kurser, utbildningar och föreläsningar för att öka sin kunskap om hästens välbefinnande samt för att slipa sin och hästens färdigheter.

Inte alla, men en del av dessa hästägare har ofta en tydlig plan och kan ofta långt i förväg redogöra för hur deras hästs framtid ska se ut.  Speciellt om man köpt en tävlingshäst (hoppning, dressyr, trav etc)  så är kalendern välfylld och de flesta dagar inbokade med allt från träningar till tävlingar.  Men även de som tar dagen lite mer som den kommer har drömmar, planer och önskningar för hur deras samliv med hästen ska vara, nu och i framtiden.

Det som ofta är ett stort hinder i denna strävan är bristen på den mest grundläggande faktorn nämligen TÅLAMOD.

Vår mänskliga värld snurrar allt fortare och fortare. Vi blir irriterade och stressade när vårt internet inte fungerar som det ska eller vi måste vänta några fler sekunder än vanligt på att datorn ska starta. Att stå i kö på Ica eller fastna i bilkön kan göra den mest sansade halvgalen av stress. Och stå inte i vägen för den stockholmare som skenar uppför i rulltrappan, då kan du minsann få höra vad du är värd!

Men så här är det!

Det vi gör mest, lär vi oss bäst!

Så är det faktiskt! Om vi alltid, oavsett vad vi gör, håller ett högt tempo, är superaktiv och hela tiden är speedad med en hjärna som går på högvarv så kommer vi naturligtvis göra samma sak när vi kommer till hästen.

Problemet är att hästen varken köat vid trafikljuset, kollar twitter, facebook eller Instagram (den saknar faktiskt helt uppkoppling…) Den känner inte heller något behov av att snabbt, snabbt träna sin hoppteknik eller sina galoppombyten.

På mina utbildningar pratar jag mycket om vikten av TRÅKTRÄNING, dvs att lära våra hästar att stå still och vänta, att låta nya intryck och lärdomar få ta den tid den behöver för att kunna sjunka in och bli befästa. Att vänta på att vi ger en signal och ett arbete att utföra för att vi ber hästen om detta, inte för att den lärt sig att människan alltid vill att den ska göra saker hela tiden. Att flytta sina fötter och röra sig är ju jättebra att hästen gör, men faktum är att hästen är ett flyktdjur och att få den att springa kan en dresserad apa göra.

Konsten ligger i att få den att vilja stanna hos oss och stå kvar för att den litar på oss och känner sig trygg i vår närhet.

Hästen har egentligen inga som helst problem med att lära sig detta, den kan redan stå still och gör det gärna och länge när den är mätt, varm och trygg.

Människan däremot… oj, oj där kan det ta tid att få samma resultat. Det många måste lära sig är att vara still inte är samma sak som att vara passiv!

För att våra hästar ska kunna tyda oss och våra avsikter måste vi lära oss att vara still!

Jag menar då att vi måste börja med att tråkträna oss själva. Att ha tålamod med sig själv så att vi får samma chans som hästen att lära oss att stå still, vänta och låta lärdomar, intryck och kunskaper få sjunka in och bli befästa.

För att bli en bra hästmänniska måste vi lära oss att ge tydliga och klara signaler till vår häst. Vi måste också lära oss att stanna upp, andas och SE vår häst. Att på ett tålmodigt, lugnt och harmoniskt sätt guida vår häst till det vi önskar och vill att den ska göra, utan att stressa, hetsa eller pressa den.  

Eller sig själv!

Så fram för mer TRÅKTRÄNING för människan!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: