Jag läste en artikel i Hästfocus där resultatet av en studie presenterades om hästars konfliktbeteenden i tävlingssammanhang och började återigen att fundera över hur hästar egentligen används?
När vi vet att hästens egen motivation att tävla, träna och ens bli riden eller körd, oavsett gren är lika med NOLL så hävdar ändå många hästägare med bestämdhet att just deras häst älskar att tävla och dessutom VILL visa upp sig för publik. Ju fler desto bättre!
I mina öron och ögon säger det mycket mer om den hästens människa och dennes önskan att själv få visa upp sig och samtidigt få utlopp för sin egen tävlingsinstinkt.
Och i förlängningen säger det också vilken otrolig vilja det ändå finns hos hästen att vara oss människor till lags!
Ska vi ens tävla med hästar så är det dags att erkänna att det är VI som vill tävla, inte vår häst! Och ska vi utsätta hästen för detta så är det är därför vår skyldighet att förbereda hästen för sin uppgift så väl att den inte ska behöva bli stressad, orolig och spänd enbart för att VI vill roa oss och tillfredsställa våra egna behov.
Det är fullt möjligt att med rätt träning lära de flesta hästar att acceptera tävlingssituationen och att utföra sin uppgift på ett harmoniskt och stressfritt sätt.
MÄNNISKOR tycker att det är fantastiskt roligt och spännande med tävlingar, faktiskt så roligt att många ibland glömmer bort att se efter hur hästen egentligen mår psykiskt. För det faktum att exakt samma situation som människan tycker är intressant, härlig och utvecklande att befinna sig av många hästar upplevs på ett totalt motsatt sätt. Skrämmande, obegripligt och svårt!
Jag är inte emot hästtävlingar, tvärtom anser jag att de i dagens samhälle kan vara nödvändiga för att vi ens ska kunna ha en vettig hästhållning och avel. Utan tävlingsverksamheten skulle hästen ”enbart” ses som ett mycket kostsamt sällskapsdjur och mycket forskning och framsteg inom hästnäring och djurskydd skulle kanske aldrig bli av då inga pengar skulle satsas på detta. MEN det måste bli en ändring på HUR tävlingsverksamheten går till om hästens välfärd och hälsa påverkas negativt.
Undersökningen nedan är gjord på elithästar men samma resultat skulle säkert och kanske t o m i ännu högre grad hittas om studien gjordes på hästar som tävlas på lägre nivå. De forskarna såg hos de 150 hästarna i studien var varierande grader av flera olika konfliktbeteenden orsakade av stress och obehag. Detta är tyvärr inte är något ovanligt att se oavsett det är på lokal klass på ridskolan eller om det är VM eller OS.
Det forskarna frågade sig är (1) om det finns en acceptabel nivå av konfliktbeteende tillåten i elitridsport och (2)hur man handskas med konfliktbeteenden hos elittävlingshästarna eller (3) om det helt enkelt anses normalt i ridning?!
Läs hela studien gjord av En Górecka-Bruzdaemail, Jag Kosinska, Z Jaworski, T Jezierski, J Murphy här: Conflict Behavior in elite show jumping and dressage horses
Är det så att vi helt enkelt inte ser att hästen har dessa konfliktbeteenden? Eller väljer vi att se bort?
Eller kan det vara så att många människor faktiskt saknar grundläggande kunskaper om hästar och hästars beteenden och därför feltolkar när hästen signalerar obehag genom att slå mot skänkeln, bocka, dra åt sig tygeln eller slå med svansen?
Yvonne Larsson 